| Notater |
Bo Hansson har gitt følgende opplysninger om slekten Tossavainen i artikkelen "Svedjekulturen och vägen till Trysil (http://www.lutnes.com/Svedjekulturen_och_vagen_till_Trysil.htm):
De äldsta uppgifterna om släkten Tossavainen härstammar från Tossavalansaari (Tossavainens ö) i sjön Syvänsi strax söder om Jäppilä. Härifrån flyttade en Olof Tossavainen år 1601. Den ort som släkten idag främst förknippas med är Tossavanlahti (Tossavainens vik) nära Sulkavajärvi i Keitele socken. Släkten finns dokumenterad där sen 1571 och bor fortfarande kvar. 1984 fanns totalt 1.739 finnar med detta efternamn.
Den 7 november 1622 fick Olof Markusson kung Gustaf II Adolfs tillståndsbrev att slå sig ner på skogarna i Österdalarna. Han var född omkring 1585 på Markkula gård i Lievestuore by, Laukka socken, son till skomakaren Markus. Till Tandsjö på Orsa Finnmark kom han efter att ha bott 10 år i Alfta, Hälsingland. Att han nämns i detta sammanhang beror på att "finnmarksaposteln" Carl-Axel Gottlund år 1817, träffade hans son-son-son och noterade släktnamnet Tossavainen.
Olof Olsson Tossavainen var Risbergets förste bebyggare tillsammans med Morten Mortensson Lyytiäinen omkring år 1668. Hans hustru Annika var född i Sandsjö, nästgårds på Orsa Finnmark. Hennes far Staffan Pålsson kom från Mulkkamäki i Lauka socken, där hans sannolike far Pål skattar i från 1554. Släktanknytning mellan Olof Olsson Tossavainen och skomakarsonen Olof Markusson är därför fullt möjlig, men ej bevisad. Olof Olsson bodde först i Vålberget (Mulikkala) på Grue Finnskog, där hustrun Annika Staffansdotters släkt slagit sig ner. Sonen Ole Olsen Tossavainen, som kom till Søre Osen, var född i Risberget 1660. Dennes hustru Kari Pålsdotter var född 1665 i Fryksdalen. Av detta skäl och åldern kan hon omöjligen ha varit syster till Per Pålsson Raatikainen som Trysilboka bind III anger. Hans mor var ju född ca 1606.
|
Ca 1585 - Ja, ukjent dato
